Efter branden skaffade jag en byssja lite akut till mina fåglar. Där inne sitter dom med fönstren åt det hållet där maskinerna är. Maskinerna var där dag som natt. Det gick inte att förhandla med dom att dom kunde vara på ett ställe i taget utan några var vid hundarna medan andra var vid fåglarna. På denna filmen försvinner allt på min uteplats och en del grejer blir skadade bakom byssjan. Släde, trehjuling, möbler, vindskydd mm. Uteplatsen lämnas skadad och härjad, likaså jordkällaren som dom helt enkelt bara kört över
 

Min uteplats... "högen" är jordkällaren

Senast April skulle dom ta bort riset så man kunde nyttja sina vägar och stigar igen. Men det gjorde dom aldrig. Istället körde dom markberedare på vägarna och stigarna och all övrig mark runt hela kenneln. Här ser man min uteplats och vägen till min jordkällare!

 Jag håller på att bygga en liten utegård till mina kycklingar. Satte mig för an paus inne och hör det skramlar på trappan, går ut och ser denna 😂

https://www.youtube.com/watch?v=lZkNcolvQOY

Då blir det godnatt härifrån. I morron, efter allt rutinjobb och hundträning skall jag lägga ut filmer från själva avverkningen här. Samt från när valparna dog i samband med att mamman sprang över dom i ren stress, detta skedde när maskinerna var vid kenneln.
 

Sveaskog

Alla bilder är klickbara och i storförmat, utom den första, ska försöka åtgärda det

 

Alla stubbar är täckta av kardborrar. Kardborrarna har tagit över hela kalhygget

Våra gamla stigar och traktorvägar, samtliga är nu oframkomliga. Vi har rensat och gjort fint i åratal. Allt är obrukbart för alla andra än Sveaskog som ju gör plantage av det där vare sig människor eller djur kan vara

Spåren är verkligen djupa, det här är en leonberger

Hela området är ett kaotiskt minfält av vassa grenar, stockar, djupa hål och jord-puckelpist att gå i.

Min jordkällare

Min jordkällare annan vinkel

 Jag har lagt ut länk till bloggen och hemsidan på både Twitter och Facebook och besöksantalet steg i höjden. Nu är ju inte allt med ännu så det kanske var för tidigt. Men å andra sidan blir det ju som att läsa en levande bok dag för dag. För den som vill se hur det går för mig och djuren. Det vore trevligt ha ha dig som läsare. Hjärtligt välkommen!

Sveaskog

 Tänk att alla dessa stigar, hela skogen är borta. Förvandlad till en oframkomlig härjad plats. Allt från djupa hjulspår, ännu djupare "markberedningshål" gjorda av en gigantisk maskin och däremellan stora högar av ruttnade stock och grenar där hundarna sticker ögonen ur sig. Grenarna var sagda att tas bor senast April 2020. Skriftligt löfte..

Enbart runt kenneln har dom lämnat detta, på andra platser har dom tagit bort det. Vilket medför fara för mig och hundarna om vi försöker ta oss ned till ån eller gå i skogen i närområdet i ett försök att återfinna våra traktorvägar och stigar. Stigar som varit där sedan gammalt och hört till gården en gång. Och dessa stigar var själva anledningen till att jag ville bo här med hundarna. Det hade kostat NOLL kronor för Sveaskog att lägga högarna bredvid stigarna och låta bli att göra alla dessa djupa gropar i dom. Jag vädjade förtvivlat men dom körde stockar och grenar över huvudet på mig och bara fortsatte.

På min slinga runt kenneln var det så fridfullt att gå och nära kenneln och stigarna/vägarna luktade det ju hund när jag var där så mycket så då höll viltet säg därifrån. Och framför allt vildsvin var man glad att slippa. Nu får man söka sig till vägar,stigar och skog men kan knappast ha mer än gammelhundar och valpar lösa vissa tider. Tragiskt

Isdubbsbandet används här att köra med maskinerna på vägen in till mig. Här skall valpköpare köra med sina "vanliga" bilar...

Här är våra traktorvägar, numera känns dom som en ren fara för hundarna och mig att vistas på

Brandkåren fick vända när det brann hos mig och ta andra vägen, så illa sköter Sveaskog vägen när dom förstört den gång på gång

En från Sveaskog som jag mötte ute på vägen en gång sa att man lägger grovt grus på "sina" vägar för att undvika häst och hund på vägarna så gott det går. Är inte det ett hindrande av allemansrätten tro?

Detta är utanför min kennel. Så jag kan inte gå på vägen med hundarna utan att dom får ont, jag är dessutom utestängd från hela skogen och alla stigar runt kenneln för att dom numera förvandlats till ett minfält för hundarna vad gäller skaderisk. Rejält djupa markberedningshål, även på stigarna och traktorvägarna samt stora torra rishögar som delvis blir gömt under gräs. En hund har redan dött till följd av att ha fått sina ögon förstörda, på våran uteplats där vi har servitut dessutom!

Mitt tak efter Sveaskogs träd, detta har dom inte heller ersatt

Många turer upp och ned på vägen blev det för att reparera efter Sveaskogs maskiner, så att valpköparna kunde ta sig hit utan att ha sönder sina bilar. Det var flera som klagade på att vägen i princip var ofarbar. Hinkarna är tunga och jag har min muskelsjukdom (nevroborrelios) vilket gjorde att jag bara orkade ett begränsat antal turer med Forden då det är jättehögt att lyfta upp dom på flaket. Så jag fick ta personbilen

Min privata bil blev arbetsfordon. Åtskilliga turer, dag efter dag med hinkar. Först tegel som jag skulle haft på min egen uppfartsväg, sedan grus, också detta fick jag betala själv.

Dock kom Sveaskog med en grävmaskin som tog en skopa av mitt grus och la där det körts sönder hemma hos mig. Detta som "goodwill"

 

Skogen förvandlades till kalhygge, det har sedan blivit täckt med kardborrar. Mossa, lavar och en hel del växter har mer eller mindre försvunnit här. Likaså har fågellivet ändrats. Varje vår såg man massor av kärrspindlar här, hela hallen blev full. Men nu kommer inga. Man ser vad kalhygget påverkar negativt.

 

Rishögen vid våran uteplats blev hennes död

Sveaskog lovade att ta bort alla stora träd som stod farligt nära mitt lilla hus. Det gjorde dom inte. När det föll två gigantiska granar över huset ville inte försäkringsbolaget ta det eftersom det var Sveaskogs ansvar när dom lovat att ta bort träden innan. Sveaskog vägrar att betala. Jag fick bekosta nedtagningen själv, fick HELA min gräsmatta sönderkörd av maskiner och Sveaskog hämtade träden efteråt och passade på att köra sönder gräsmattan ännu mer grundligt samtidigt. Gräsmattan är numera helt omöjligt, utan stora maskiners hjälp att återställa. Det går inte ens att slå med röjsåg där, så djupa spår är den täckt av.

Valpar dog när dom blev nedsprungna av sin sönderstressade mamma under själva avverkningen. Dom körde på alla fyra sidor om kenneln, helt intill gränsen samtidigt. Utan förvarning och utan att ta något som helst hänsyn till mina vädjanden.

 Taket slogs sönder, likaså skorstenen, farstutaket och trappan i olyckan med träden. Försäkringsbolaget pekar på Sveaskog och Sveaskog säger "stäm oss då". Vid avverkningen förstördes min jordkällare, min väg dit och uteplatsen vilka jag har servitut på. Allt som var nära fällningarna tog skada. Mina utemöbler, ett uthus, min slädspark mm. Nu har dom både markberett och satt plantor på alla slingor med gamla fina traktorvägar och stigar. Fast bara runt min kennel, ingen annanstans har dom rört traktorvägarna i området vad jag sett hittills i alla fall. Det känns riktat mot mig för att jag varit besvärlig och vill ha betalt för skadorna efter att deras träd föll över mitt hus.

Jag lägger ut lite i taget i mån av tid. Sveaskogs hantering av mitt ärende är ju inte det ende jag har att tampas med. Min borrelios plågar mig en del, rättegångstrasslet mot kommunen är omfattande och alla efterdyningar efter branden, stormen, översvämningen, blåsningen och flykten ger mig massa extrajobb. Det värsta med allt detta är hur jag blivit mot mina vänner och valpköpare, misstänksam och undvikande. Men det hoppas jag klara av att arbeta bort och hoppas det finns lite överseende med mitt beteende... Då mycket av detta hände i princip samtidigt så har det helt enkelt inte varit så lätt

Nu blir det kvällen

Man har ju en kennel att sköta också, inte bara gratisarbetet. Lite småturer med unghundar i koppel och andra lösa. Den här busan, rävänkan, vargungen, skithunden, vildvittran, mitt hopp och min motivation att fortsätta kämpa. Ja hon betyder mycket. Hon överlevde katastrofen mot alla odds. Hon och hennes syster som är kvar här. Se hennes öga, läs hennes själ, ser du det vilda och oförstörda? Ser du naturen och det vi människor inte förstört med den vidriga avel som fördärvat ”moderna” raser? Visst är hon ljuvlig?

Nödförvaring

En början

Den här tången gör inte min skadade högertumme glad


"Like a glove" som Ace Ventura skulle uttryckt det


Bra verktyg, lurigt att öppna vagnen när det blåser för att få ut skivorna bara men det gick bra.
Skara kommuns bästa gratisarbetare, jobbar gratis på den tiden hon skulle jobbat åt sig själv för att panikreparera när skara kommun ställer till det. Och hon kan inte göra något åt det mer än bjuda förövarna på nöjet att se eländet och le? Eller finns det något samvete som börjar vakna? Hoppas det

Får jag presentera Honey, eller Racystar Heavenly Honey som hon heter på stamtavlan.

På den ena bilden är hon full av liv, har hela livet framför sig. Nybadad och ute på en kombinerad photoshoot och socialisering. Lite koppelträning med för den delen. Den här lilla tjejen bär mycket hopp för sin speciella blodslinje på sina axlar. Hennes mamma är över sju år, och skall således inte ha fler valpar. Hennes mamma är dessutom den sista tiken, sista länken för kenneln att låta blodslinjen leva. En blodslinje som kenneln haft i över trettio år, en blodslinje som slaktats gång efter gång av de mest förfärliga händelser. Mer om detta senare.

Lilla Honey blev inte gammal dock, ageranden från kommunen/statens sida ledde till hennes död.

 

Såhär gick det till:

Ny blogg för rättegångstrasslet

Då blir det en egen blogg för allt trassel med rättegång. Så får kennelbloggen vara kennelblogg,