Ni som plågar mig, jag kämpar varje dag med att förlåta er personligen för vad ni gjort. Hoppas det kan betyda något. Och hoppas att ni kan tänka om och stoppa det här eländet. Jag ber för egen del om ursäkt för alla gånger jag under enorm stress, i skräck och ilska och med panikångest attack samt svåra skakningar dykt upp hos er, skrivit och ringt för att försöka få stopp på återkommande katastrofer kopplade till det här ärendet.
Brev-vännerna
Dagens mejl till kommunen:
Tacksam
Tack vare all god mat jag fått har jag mått så mycket bättre. Att det kunde göra så stor skillnad. Jag har klarat av att hantera ärendet mer än vanligt. Uppdaterat hemsidan, mera på gång med den så den blir mer översiktlig och en del filmklipp som snart är klara att lägga ut.
Hoppas jag får till lite mer uppdatering innan morgondagens planerade demonstration.
Vet inte om jag åker till Omsorgen eller Kommunhuset. Får se. Men fixar ett stort och bra plakat och mera lappar att tejpa upp och dela ut.
Laddar kamera ifall jag behöver spela in. Helst vill jag ju "intervjua" någon ansvarig och lägga ut på hemsidan, med väl valda frågor. Oavsett så kommer jag inte ge mig. Så länge jag inte är mitt i en depression så måste jag försöka göra så mycket som möjligt för att få stopp på det här eländet, innan en eventuell ny depression som sänker mig till en nivå som gör det omöjligt att hantera detta.
Förra depressionen var kommunen nöjda med min tystnad, inte en käft undrade om jag eventuellt gått under utan pengar, riktig mat och dåligt mående.
Så kallt blir man behandlad...![]()
Iskallt inne och iskallt ute nu dessutom. Lille Röd har käkat kvällsmat och jag har också ätit gott, tack vare snälla människor, medan jag kikat på honom i övervakningskameran.
Lille Skrutt har fått några brödskivor och ett äpple. Han mumsar just nu glatt på detta, jag skall lägga upp film här på det sen, den måste laddas upp först och det tar en stund.
Nu är äpplena slut. Jag köpte två påsar billiga äpplen den 19e när jag fick pengar och de var till koltrasten. Men tanten har stulit ur påsarna till sig själv och Skrutten. Jag tror det kan bli lite pengar så det räcker till äpplen när bilförsäkringen är dragen den 28,e. Vi får se. Jag har lite vete kvar från när jag hade hönsen också som han får.
Lille Röd
I går kväll fick han i sig mat innan sängdax. Kommer denna lilla varelse och äter sin frukost i dag? Jag har koll på kameran och hoppas han har överlevt ännu en kall natt.
Såhär såg det ut i går kväll.
JA!
SKLT
Då fick man höra att det fanns en notis i tidningen. "Nån kvinna som vägrat lämna omsorgskontoret i går. Men hon gick frivilligt ut när Polisen kom". Jag har inte sett den själv, har ju inte råd att ha tidning, pengarna går ju till inkasso kostnader och uppvärmning av kommunens oisolerade bygge.
Ja, faktum är att jag satt där ensam när Polisen kom så jag fick resa mig upp och gå ut för att öppna, fast dörren öppnades ändå precis när jag skulle greppa den.
Det var väl vänligt av mig?
Polisen var också vänlig.
Däremot inte omsorgspersonalen. Inget intresse av att diskutera sakfrågan, ge mig mina papper eller ens beklaga situationen. Samma mönster i alla år.
Jag kommer göra om detta tills jag får mina papper och en reklamation. Vänligt men bestämt. Jag har inget val, jag kan inte frivilligt krascha mitt liv och min ekonomi, jag kommer göra motstånd så länge jag kan.
snett
Mingla?
Dagens mejl till kommunen:
Svinen
Precis i början av filmklippet syns det ett helt gäng, sedan kommer fler när jag sparkar lite på kompostgallret.
Utöver kampen mot alla svin så käkar jag god mat nu för tiden.
Tack!
Jag har fått ett STORT lass mat, jag menar verkligen STORT!
Burkmat, torrmat, tuber med godsaker till mackan, ägg, potatis, mjölk ja hjälp, allt möjligt. Och GODIS!
Dasspapper och torkpapper!
Det är precis dessa saker jag alltid får snåla på, bara köpa så det precis räcker. Pensionen försvinner ju snabbt när jag inte får behålla den till det den skall vara till. Istället för att stoppa vansinnet med mina pengar så fick jag ett fräckt mejl sent fredag eftermiddag från ansvarig för detta där vederbörande vände på det hela så det såg ut som att hon helt glömt vad som egentligen skett. Vilket ledde till min aktion, och kommande aktioner. Det är liksom nog nu. I min iver att leta efter hennes efternamn så jag kunde söka rätt person hittade jag annat om henne på nätet, det blev också en chock.
Ett stort bekymmer är nu ur världen för mig ett tag med den här gåvan jag fått. En enorm lättnad och jag känner hur jag rent mentalt mår så mycket bättre i dag. I dag blir det lyx frukost!!
Från djupet av mitt hjärta...
TACK!!!
Hemma igen
Jag vet inte hur dom tänkte men jag är fortfarande på fri fot.
Dom ville väl inte dela med sig av gratis åktur i Polisbilen, häkte med sovplats och värme samt deras synnerligen trevliga sällskap. Men vadå, jag fick inget vapen petandes mot pannan i alla fall, något som kommunens knarkare gjorde innan jag till sist fick fly från mitt hem och hit där jag bor nu, vilket ledde till bygget som nu slukar mitt liv.
Ja, eller jag ville bara säga, tack för vänligheten alla inblandade.
Upss. det var visst en film från när jag var ung och kommunen tyckte det var bra att deras knarkare ockuperade mitt hem. Jag tycker det är oklart vems sidan hunden är på egentligen här, men tydligt är att jag som ung och stark endast kunde brottas ned av minst fyra Poliser samt helikopterstöd.
(Gjord med openart från bild från just den tiden, i alla fall delar av den)
Jag försöker hålla humöret uppe trots allt som ni märker, men är ledsen, arg och frustrerad över hur jag blir behandlad av ansvariga för både bygget och "Skräckholmen"-händelsen..
Så nu får det bli såhär vi pratar med varandra tills jag får alla mina papper och reklamation.
Godnatt
igen
Ont
All blötsnö här har ställt till det. Trodde det skulle regna bort men istället är det ett tjockt lager som inte går att varken åka bil eller gå på. Hoppas det blir bättre i morgon. Bara att gå lite här ute för att fixa lite göromål blev en utmaning. Man sätter ned foten och så far den iväg åt ett eller annat håll, för varje steg. Helt omöjligt att gå och varje steg har gjort smärtorna i ryggen outhärdliga. Ses i morgon. ZzzZZzZZZnark.
Diverse samtal med olika på kommunen, mystiken tätnar mer ju mer man frågar och rotar. Tur några av dem blir lika förvånade som jag annars skulle jag börja tro på vad en av dem sa, att jag "inbillar mig att fuskbygget är fuskbyggt" och "fantiserar ihop saker som inte stämmer med verkligheten".
Nu har jag hittat datumet när det hela inspekterades av kommunen i alla fall, nu skall jag bara ha fram dokumentet också, vilket de nog helst inte vill lämna ut. Men ett steg framåt i alla fall.
Tablett, sömn. Och en ny dag i morgon.
Kanske slut för alltid nu
Nu går det inte att få igång vattnet igen. Är det fruset på ett "bra" ställe som inte kräver för mycket pengar att reparera så kan det ju klara sig med ytterligare ett lån för att reda upp det. Men är det fruset i rören under varmvattenberedaren så vet jag av erfarenhet att det kan bli förödande. Jag är livrädd.
Jag har försökt med ännu mera värme, stoppat för saker vid dörren, hängt upp en madrass som isolering vid ena dörren då man måste öppna båda dörrarna för att ta sig in. Jag har krängt mig in där med rep fäst i låset på utsidan, sedan in mellan dörrarna och knutit andra änden i en spik på väggen.
För att kunna hålla dörrarna hyfsat stängda medan jag förtvivlat försöker värma rör med händerna, utröna vart skadan, eventuellt skadorna sitter och byta värmeljus.
Jag är skakis, muskelsvag av skak-attacken i samband med kommunen i Fredags och iskall om händer och fötter. Försöker att inte glömma telefonen när jag går ut till deras lyxbygge ifall jag inte kan ta mig in igen, en mycket irriterande följd av muskelsvagheten som nu förföljt mig i åratal. Livsfarligt i denna kyla.
Boendestödet kommer inte ut då jag inte kan skotta vallen uppe vid vägen, nu med ryggskadan. De kan helt enkelt inte vända där.
Kommunen vägrar reklamera eller hjälpa mig med pengar till det nödvändigaste. Märkligt eftersom de sedan 2007 vet exakt vart pengarna går, just till deras bygge här.
Jag är livrädd.
Rumpavtryck i soffan taget med värmekameran i telefonen
REKLAMERA BYGGET, TYP NU!!
Det går väl inte så bra, men lever än i alla fall.
Panikångestattack moch autistisk meltdown framtvingat när man inte läkt ihop i rygg och höft var ingen bra grej. (kontakt med kommunen med oerhört fräcka svar, mer om den sen. Det slog ned mig, igen) Det får ju inte gå mot en ny depression som blir så livshotande som den senaste. Jag måste få ro, få läka och få ha min pension i fred. Det är bråttom med kamremsbytet på bilen och en hal massa annat som nu är efter för att kommunens bygge slukar det mesta här, det är en enorm stress och rädsla som tynger mig varje dag. Det måste få bli ett slut på det nu.
Skakningarna ville inte ge sig riktigt och muskelsvagheten kom plötsligt när jag var ute i kylan. Telefonen på laddning inne så då blev jag riktigt rädd. Jag brukar inte få det så hastigt. Men jag är duktigt nedsatt nu av allting och allt har ju sina gränser. Jag kan lova att jag kämpar nu. Fryser, kämpar med fruset vatten och avlopp i deras ¤&(/&%# bygge med element, fläktar, fotogenkamin och värmeljus. Varje tur ut dit är med livet som insats känns det som och så dom där dörrarna där man typ måste öppna hela framsidan är irritterande. Avsatsen upp och krånglandet med att få ut vattenslangen när man skall hämta en hink vatten och sedan in och slå på vattnet utan att kunna hindra att dörrarna flyger upp.
Det är så idiotiskt byggt så jag skulle med stor nyfikenhet vilja ha en lång intervju med den som höll i detta. Hur tänkte du?
Tänker alla kommunalarbetare likadant? Jag har så många frågor.
Hittills sprutar det inte vatten ur något sprucket rör, men det är minst ett lurigt dygn kvar temperaturmässigt. Jag vet inte hur jag skall klara det.
Jag kan INTE klara en omgång till med sönderfruset vattensystem då ju såklart inte försäkringen kommer täcka när utrymmet inte är isolerat.
Hur tänkte du där?
Det vore oerhört, mega, super, dunder-intressant att höra ditt svar....
Jag bad min vän AI skriva en låt om det här bygget. Vi tyckte lite olika men till sist fick vi fram en hyfsad låt. Eller hur? Jag ska se om jag få lagt ut den på Skara kommuns Instagram sida, då blir dom säkert glada.
Hopplöst?
Skakningar i väldigt många timmar efter samtalen med kommunen, och när skakningarna gett sig så blev det i vanlig ordning muskelsvaghet. Ont i rygg och höft sedan vildsvins händelsen och tårarna har runnit nästan non stop. Ingen möjlighet att klara av att hacka loss bilen. Desvärre är det enbart det allra viktigaste som kan klaras av nu. Kommer inte ikapp från gång till gång. Vad är det för vits med det här?
Panikångest, meltdown, shutdown, fysisk smärta, duscha ute, springa ut och vakta värmen i deras fuskbygge för att inte allt skall frysa sönder igen, hosta när jag andas in möglet på deras blöta (numera frusna) spånskivor, idiot-svar när jag undrar hur de tänkte med att ha en fristående tvättstuga oisolerad när de installerat hela mitt vattensystem där inne, kenneln borta, hönsen borta, duvorna borta, vaktlarna borta, varje månad nya saker som blir efter ekonomiskt för att kommunen vill pumpa ut pengar från min pension, pengar de inte har nytta av själva för de går till inkasso på bygget, enda nyttan de har är vetskapen om att min ekonomi dräneras.
Jag har massor som skall in till överklagan, men kan inte hantera det i det skick jag är nu.
Så kanske klarar de sig nu då när jag inte får in alla bilagor.
Uppsåtligt?
Inte kan jag få loss bilen heller så jag kan åka in till dessa ärevördiga människor.
Brutal kyla
Brutal kyla som bemötande från kommunen. Jag började skriva redan tidigt i dag för att få till någon form av akut hjälp med fruset vatten och avlopp. Jag är utan det mesta och kontot är tömt.
När pengarna gått till något kommunen själva byggt här så kan jag ju inget annat än hoppas att de tar ansvar för följderna. Med smärtan från skadan klarar jag nu inte att skotta fram bilen annars skulle jag åkt in i ren ilska och de har fått tillkalla Polisen för att få ut mig, det kan jag lova.
Vilket bedrövligt bemötande jag fick från en ny stjärna där inne på kommunen. Nu skulle jag luras in i samma vals som tidigare tyckte hon dessutom, sur och grinig på mig som att det var MITT fel allting! Ingen som helst förståelse, ingen medmänsklighet och ingen vilja att ens kika på allt jag skickat in. De har fått en stor mängd dokumentation på betalningar jag gör, fria händer att kolla upp allti9ng och kopior på sina egna dokument kring fuskbygget. Så vad är problemet? Jag visar upp ett tomt konto och en mängd betalningar på bygget månad efter månad, år efter år. Och så skall jag sättas i samma klass som en som slarvat bort sina pengar och behöver socialbidrag? Jag fick ju såklart både panikångest och meltdown. Det borde inte vara en överraskning att det är minusgrader nu, att deras oisolerade bygge slukar dyr el så jag inte vågar ha värme själv och att det utöver detta slukar min ekonomi. Jag ville bara ha hjälp med pengar till värme, kanske också lite mat och underkläder. Men nej, söka socialbidrag blir det och då omsorgen redan bestämt att alla kostnader på deras fuskbygge inte skall räknas som boendekostnad för mig så vet jag ju att det är kört. Då finns liksom inte verkligheten med i beräkningen av ekonomin. Hur gör man då?
Det finns mer att berätta men jag orkar inte rätta mg själv hela tiden när jag skakar och träffar fel på tangenterna.
Nu är läget ännu värre än när jag kontaktade dem för akut hjälp med ett problem som dom själva byggt upp på min gård. Nu måste jag ut och släcka stearinljus och fotogenvärmare där ute, vågar inte ha på det utan tillsyn i natt. Elektriska fläktar får det bli resten av natten där ute och jag hoppas jag nu fått loss vattnet såpas att det går att få in lite dricksvatten här och fylla dunkarna igen. Kul med muskelsvagheten som gör att jag kan bli liggande där ute och inte kunna ta mig upp, och skadan på det.
Vad är detta för liv egentligen?
Brutala bedragare är vad man har att göra med. Men nu har dom lite helg igen och jag kan inte få tag på en käft innan deras ledighet är slut, igen.
Jag kommer tillbringa en hel del tid framöver i denna byggnad nu. Även om kylan från de ansvariga i mitt fall med bygget är värre än kylan ute. Nu måste det bli ett stopp på flödet av pengar till det här fuskbygget. Allt är ju dokumenterat, vad är problemet? REKLAMERA DET!! Jag måste väl kunna få ha pengar kvar så jag kan ha värmen på och ha vad jag behöver? Min pension är liten som den är ändå.
De skall få bära mig ut vid stängningsdax så ofta jag orkar åka dit. Plakat och lappar att dela ut samt spela upp deras egna lögner så det ekar mellan väggarna.
Lyxlivet
Snart dax att gå ut och borsta ren bilen, starta den, om den nu vill.
Med tanke på snön och att kommunen även vill ha pengarna som skulle kunnat gå till en liten plogning här så får man anpassa sig och köra upp vägen med bilen i omgångar så man kommer ut även när det blivit mer snö, vilket det verkar som att det skall bli.
För att inte bara tära på batteriet som redan är dåligt så passar jag på att ta en sväng till stan så det får ladda lite också. Om jag nu tar mig in i bilen med alla smärtor. Men det är planen i alla fall. Jag har lagt undan pengar till en hink talgbollar och jag ser att det kommer behövas. Så där rök min pizza, men det är långt till den 19e och det är riktig vinter, så jag tänker inte svika lille Röd och hans vänner i kylan.
Men först måste jag ut och duscha... Springa barfora i snön bort till kommunens lyxiga badpalats med bara ett badlakan om mig. Klättra in i deras fantastiska bygge, få lite flisor i fötterna från dom isolerade pallarna som ligger där inne för att inte hela vattensystemet skall frysa sönder igen, vrida på vattnet, och ja inte glömma att kasta ut andra änden av vattenslangen först, försöka ställa in vattentempen så man inte behöver klättra in och ut fler gånger med risk att slå ihjäl sig om man ramlar för att det är is på golvet, pallar huller om buller att balansera på och en hög dörrstock med ett rejält nedtramp på utsidan.
Väl ute igen får man stoppa fötterna i den svarta plastbaljan så det varma vattnet stannar kvar runt fötterna en stund för marken är hemskt kall nu. I värsta fall får man knö ned sig i den. Men med dagens ryggvärk kommer det inte funka. Så när man skrubbat sköljt och försökt överleva an stund får man ge upp, kasta på sig badlakanet, välta baljan så inte småfåglar drunknar, klättra in i bygget, stänga av vattnet och försöka stänga dörrarna utan att hela dörrkarmen med båda dörrarna ramlar ut, hoppas att inte kylan tagit för mycket där inne då det ju inte går att stänga när man duschar på grund av att vattenslangen måste ut genom dörren, inte glömma att ta in schampot för då är det stelfruset dagen efter, springa i snön in och, tja inte direkt värma sig i ett iskallt hus där värmen inte kan vara på för att den måste vara på i deras oisolerade lyxbygge där ute och på något vis torka, klä på sig råkalla kläder och så småningom återhämta sig såpas att man kan fortsätta med dagens planer.
Skulle dom fina damerna och herrn som fixat det här kunna tänka sig att testa på en vecka eller två?
De e roooligt jag looovar! Ni kommer vilja ha det så resten av livet. Vadå låter galen?Studerar lite om Babylon och Nebukadnessar
Fortfarande fast
Vaken natt med smärtor i rygg och höft, fryser, har inte råd att ha på värmen. Men i dag skall jag ha på den en stund då elen är billig. Jag fixar inte att hugga i vägen mer, men jag är långt ifrån klar. Kommer inte ut än och för en normal låg bil är det förödande att försöka köra ned här. Stora, stelfrusna jord och stenkokklor ser numera ut som snö då de fått lite snö på ytan. Jag har ställt skottkärran så att folk måste gå ur bilen innan de eventuellt kör ned hit, då ser de förhoppningsvis hur det ser ut. Här är det oerhört sällsynt med besök så risken är väl liten.
Jag har inte pengar att ge någon för att rätta till vägen så det är handkraft som gäller och nu klarar jag inte mer innan jag är på benen igen med skadan. I dag är dock sista dagen med typ plusgrader sedan blir det rejält kallt och då går det nog inte att få loss det för hand.
Vattenfall som sabbat vägen lyser med sin frånvaro än.
Ett nytt problem är att det just nu är tjock is och snösörja på bilen och boxen på flaket. Något jag brukar skrapa av och när det är torrt så lägger jag över en presenning innan snön och kylan kommer.
Jag kan inte vare sig klättra upp på flaket eller borsta av det hela, långt mindre få på presenningen. Detta innebär att när kylan och snön kommer under natten, och skall vara ett tag, så kan jag inte använda bilen. Så jag är just nu skräckslagen. Har ju redan varit fast ett tag.
Att hacka bort fastfrusen tjock is med fastfrusen tung snö går ju från bilen, men inte boxen, och då får man inte köra ute i trafiken. Värmen har gett sig i bilen också och det fiffiga är ju att man slipper laga det, kommunen tar pengarna varje månad så man kan fetglömma att laga något, någonsinn.
Hoppas "spindeln i nätet" åker fast nu, ärendet verkar fortfarande granskas. Alla tråder som går till försvunna dokument (från fyra olika arkiv, vad jag vet hittills) samt påverkan av andra myndigheter för att kunna hålla fast mig i sitt nät. Hoppas det som kan spåras nu äntligen leder till något. Jag har i alla fall skickat en stor mängd bevis. Jag har nu hittat ännu mer under min sängbundna period och det är saker jag inte tänkt på tidigare som jag skall försöka sammanställa och skicka in.
AIs tolkning av den där tonåringen som kom till Sverige och hamnade i skyddsnätet, jag menar fångstnätet.
Uppdatering: INTE FAST längre.
Extra värktabletter och en stor dos ilska efter att ha fått höra från Vattenfall att jag skall ta taxi, ännu mer grinig över kommunen som ju gör det omöjligt för mig att ens kunna skaffa ett elstaket igen och därpå en dos autistisk meltdown. Utrustad med snöspade av aluminium tog jag mig med viss möda ned till den delen av vägen som är kvar att laga. Sittande på marken i blåst och snöglopp med den värsta av smärta så hackade jag mig igenom den ene fastfrusna lerkokklan efter den andre. Bara ytan är sådär lagom kletig och lerig, resten är fruset under. Men om några timmar har vi mer kyla på gång och en massa snö. Då går det inte att hacka loss för hand längre. Under tiden fick bilen stå och gå, jag planerade att ta mig ut för att köra en sväng så batteriet får ladda. Nytt batteri skulle införskaffats men ja.. ni vet ju vart pengarna tar vägen. SÅ nu har jag klättrat över vägskadan med bilen, skumpigt var det. Men det gick bra. Så nu står bilen där ute isfri, skrapad avtorkad med handduk och med sin fina nattsärk på sig. Medan jag behöver en ryggtransplantation.
Tack till alla medverkande som sett till att jag tvingats utföra detta!!
AIs tolkning av Svinaktigt medskyldig
-
Företaget får ju avregistreras nu när nästan alla hundar är borta. så det inte står och drar pengar. Dom senaste chock-händelserna har ju g...
-
Då är jag hemkommen från stan. Gått in i rummet med en tom bur, där står Jackos bur med dörren öppen och matskålarna på golvet. Två små ägg...
-
Saknar dig min gamle krigare, hoppas du förlåter mig för att du fick flytta. Men det var för din egen skull, jag har inte övergett dig


