Rättegång mot kommunen/staten
Ni som plågar mig, jag kämpar varje dag med att förlåta er personligen för vad ni gjort. Hoppas det kan betyda något. Och hoppas att ni kan tänka om och stoppa det här eländet. Jag ber för egen del om ursäkt för alla gånger jag under enorm stress, i skräck och ilska och med panikångest attack samt svåra skakningar dykt upp hos er, skrivit och ringt för att försöka få stopp på återkommande katastrofer kopplade till det här ärendet.
Brev-vännerna
Dagens mejl till kommunen:
Tacksam
Tack vare all god mat jag fått har jag mått så mycket bättre. Att det kunde göra så stor skillnad. Jag har klarat av att hantera ärendet mer än vanligt. Uppdaterat hemsidan, mera på gång med den så den blir mer översiktlig och en del filmklipp som snart är klara att lägga ut.
Hoppas jag får till lite mer uppdatering innan morgondagens planerade demonstration.
Vet inte om jag åker till Omsorgen eller Kommunhuset. Får se. Men fixar ett stort och bra plakat och mera lappar att tejpa upp och dela ut.
Laddar kamera ifall jag behöver spela in. Helst vill jag ju "intervjua" någon ansvarig och lägga ut på hemsidan, med väl valda frågor. Oavsett så kommer jag inte ge mig. Så länge jag inte är mitt i en depression så måste jag försöka göra så mycket som möjligt för att få stopp på det här eländet, innan en eventuell ny depression som sänker mig till en nivå som gör det omöjligt att hantera detta.
Förra depressionen var kommunen nöjda med min tystnad, inte en käft undrade om jag eventuellt gått under utan pengar, riktig mat och dåligt mående.
Så kallt blir man behandlad...![]()
Iskallt inne och iskallt ute nu dessutom. Lille Röd har käkat kvällsmat och jag har också ätit gott, tack vare snälla människor, medan jag kikat på honom i övervakningskameran.
Lille Skrutt har fått några brödskivor och ett äpple. Han mumsar just nu glatt på detta, jag skall lägga upp film här på det sen, den måste laddas upp först och det tar en stund.
Nu är äpplena slut. Jag köpte två påsar billiga äpplen den 19e när jag fick pengar och de var till koltrasten. Men tanten har stulit ur påsarna till sig själv och Skrutten. Jag tror det kan bli lite pengar så det räcker till äpplen när bilförsäkringen är dragen den 28,e. Vi får se. Jag har lite vete kvar från när jag hade hönsen också som han får.
Lille Röd
I går kväll fick han i sig mat innan sängdax. Kommer denna lilla varelse och äter sin frukost i dag? Jag har koll på kameran och hoppas han har överlevt ännu en kall natt.
Såhär såg det ut i går kväll.
JA!
SKLT
Då fick man höra att det fanns en notis i tidningen. "Nån kvinna som vägrat lämna omsorgskontoret i går. Men hon gick frivilligt ut när Polisen kom". Jag har inte sett den själv, har ju inte råd att ha tidning, pengarna går ju till inkasso kostnader och uppvärmning av kommunens oisolerade bygge.
Ja, faktum är att jag satt där ensam när Polisen kom så jag fick resa mig upp och gå ut för att öppna, fast dörren öppnades ändå precis när jag skulle greppa den.
Det var väl vänligt av mig?
Polisen var också vänlig.
Däremot inte omsorgspersonalen. Inget intresse av att diskutera sakfrågan, ge mig mina papper eller ens beklaga situationen. Samma mönster i alla år.
Jag kommer göra om detta tills jag får mina papper och en reklamation. Vänligt men bestämt. Jag har inget val, jag kan inte frivilligt krascha mitt liv och min ekonomi, jag kommer göra motstånd så länge jag kan.
snett
Mingla?
Dagens mejl till kommunen:
Svinen
Precis i början av filmklippet syns det ett helt gäng, sedan kommer fler när jag sparkar lite på kompostgallret.
Utöver kampen mot alla svin så käkar jag god mat nu för tiden.
Tack!
Jag har fått ett STORT lass mat, jag menar verkligen STORT!
Burkmat, torrmat, tuber med godsaker till mackan, ägg, potatis, mjölk ja hjälp, allt möjligt. Och GODIS!
Dasspapper och torkpapper!
Det är precis dessa saker jag alltid får snåla på, bara köpa så det precis räcker. Pensionen försvinner ju snabbt när jag inte får behålla den till det den skall vara till. Istället för att stoppa vansinnet med mina pengar så fick jag ett fräckt mejl sent fredag eftermiddag från ansvarig för detta där vederbörande vände på det hela så det såg ut som att hon helt glömt vad som egentligen skett. Vilket ledde till min aktion, och kommande aktioner. Det är liksom nog nu. I min iver att leta efter hennes efternamn så jag kunde söka rätt person hittade jag annat om henne på nätet, det blev också en chock.
Ett stort bekymmer är nu ur världen för mig ett tag med den här gåvan jag fått. En enorm lättnad och jag känner hur jag rent mentalt mår så mycket bättre i dag. I dag blir det lyx frukost!!
Från djupet av mitt hjärta...
TACK!!!
Hemma igen
Jag vet inte hur dom tänkte men jag är fortfarande på fri fot.
Dom ville väl inte dela med sig av gratis åktur i Polisbilen, häkte med sovplats och värme samt deras synnerligen trevliga sällskap. Men vadå, jag fick inget vapen petandes mot pannan i alla fall, något som kommunens knarkare gjorde innan jag till sist fick fly från mitt hem och hit där jag bor nu, vilket ledde till bygget som nu slukar mitt liv.
Ja, eller jag ville bara säga, tack för vänligheten alla inblandade.
Upss. det var visst en film från när jag var ung och kommunen tyckte det var bra att deras knarkare ockuperade mitt hem. Jag tycker det är oklart vems sidan hunden är på egentligen här, men tydligt är att jag som ung och stark endast kunde brottas ned av minst fyra Poliser samt helikopterstöd.
(Gjord med openart från bild från just den tiden, i alla fall delar av den)
Jag försöker hålla humöret uppe trots allt som ni märker, men är ledsen, arg och frustrerad över hur jag blir behandlad av ansvariga för både bygget och "Skräckholmen"-händelsen..
Så nu får det bli såhär vi pratar med varandra tills jag får alla mina papper och reklamation.
Godnatt
igen
-
Företaget får ju avregistreras nu när nästan alla hundar är borta. så det inte står och drar pengar. Dom senaste chock-händelserna har ju g...
-
Då är jag hemkommen från stan. Gått in i rummet med en tom bur, där står Jackos bur med dörren öppen och matskålarna på golvet. Två små ägg...
-
Saknar dig min gamle krigare, hoppas du förlåter mig för att du fick flytta. Men det var för din egen skull, jag har inte övergett dig