Jag vet inte hur dom tänkte men jag är fortfarande på fri fot.
Dom ville väl inte dela med sig av gratis åktur i Polisbilen, häkte med sovplats och värme samt deras synnerligen trevliga sällskap. Men vadå, jag fick inget vapen petandes mot pannan i alla fall, något som kommunens knarkare gjorde innan jag till sist fick fly från mitt hem och hit där jag bor nu, vilket ledde till bygget som nu slukar mitt liv.
Ja, eller jag ville bara säga, tack för vänligheten alla inblandade.
Upss. det var visst en film från när jag var ung och kommunen tyckte det var bra att deras knarkare ockuperade mitt hem. Jag tycker det är oklart vems sidan hunden är på egentligen här, men tydligt är att jag som ung och stark endast kunde brottas ned av minst fyra Poliser samt helikopterstöd.
(Gjord med openart från bild från just den tiden, i alla fall delar av den)
Jag försöker hålla humöret uppe trots allt som ni märker, men är ledsen, arg och frustrerad över hur jag blir behandlad av ansvariga för både bygget och "Skräckholmen"-händelsen..
Så nu får det bli såhär vi pratar med varandra tills jag får alla mina papper och reklamation.
Godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar