Hur blir det tro?

 Ja nu hoppas jag på en lösning, bara väntar på olika besked. Jag har ju fått ägna mig åt Telia-fallet ett bra tag nu och det har tagit styggt på mig. Panikångesten slår ju ut synen och bara vetskapen om detta skrämmer mig varje gång jag går tillbaka till skrivbordet. Den är dessutom högst obehaglig och dyr i drift. 

Jag ger det hela en chans, sedan får man väl i värsta fall sluta jobba för att få jobba och sätta sig på baken och leva på bidrag. Jag har jobbat för att få jobba i över trettio år nu så det är väl dags kanske. 

Jag förväntar mig inte rättvisa i och med att dom hittat så många kryp vägar för att kunna trakassera mig. Den värsta är ju fuskbygget som står här och drar mängder av pengar. Och alla pengar som gått åt till att finansiera brottslingar som inte kan betala sina bilskulder och förfalskat detta på mig, snickaren som fixade taket och Sveaskog vägrade betala osv i all oändlighet. Jaja jag har i alla fall bidragit med många strån till deras stack, utan att kunna rädda min egen stack så att säga. 

Det gör så ont i mig... Och blir dessutom bemött med hån, lögner, nedvärderande tal och hot om att se till att det blir ännu värre.

Hundratusentals pengar och åter hundratusentals pengar i reda kronor och ören

Sitta på rumpan, överlåta allt till myndigheterna och leva på bidrag verkar vara grejen tyvärr. MEN kanske finns det någon rättvisa som smyger omkring i någon korridor och skräms lite? Ja hoppet finns ju där. 

Nu var jag sådär kryptisk igen. 

Hemsidan ligger efter, igen, skall lägga ut lite mer från inspelningarna men har ju ont om tid och mycket att göra.

Passa er för träspriten



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Kommunfullmäktige i Skara

I dag har jag varit i kommunhuset. Jag ockuperade ett litet bord och delade ut små svarta lappar av fint konstnärspapper och skrift i skimra...

sms