Dagen förstörd i går igen, vilken dag blir inte det till större eller mindre del?
Nytt elakt mejl från kommunen, nya försök att besvara. Mejlet var uppplagt så att jag var tvungen att fokusera på att upprepa samma saker igen. Som om de glömt.
Efter alla dessa år så har de ju inte det, det känns som en taktik för att få mig att ge upp att kämpa för att få ordning med deras bygge.
Det ledde till ett meltdown och kvällen med min plan blev förstörd. Jg var bjuden på soppa men åkte inte.
Bara ett i raden av tusentals sådana här liknande tilfällen under mitt liv fast i deras fälla.
Omöjligt att få komma loss.
Och så en liten film som beskriver hur man som autistisk kan få kämpa med livet. Så tänk att kommunen lägger alla dessa extra problem på mig utöver detta. Jag undrar ibland hur jag ändå levt så länge. Har det varit värt det?
Nej, jag ångrar att jag lagt energi på utbildning, starta företaget och bli av med det när det gick så bra (kommunen ja), jag ångrar att jag kämpat för att vara en god människa (ja kanske inte under ett melt-down, men jag har i alla fall inte hotat, slagit eller svurit på folk, mest lipat, skakat och varit upprörd).
En och samma person verkar ligga bakom när jag granskar mina papper. Mer papper är på väg och jag har massor som inte är genomgångna. Och hundratals inspelningar som jag kopplar samman vad de säger och vad de sagt. Fallet är mycket mer elakt än jag trott och jag har riktigt rysliga saker som jag skall lägga ut. Jag skall bara kunna hantera det också för jag skakar, lipar och mår kass varje gång jag suttit en stund med detta. Men det kommer
Autistic Senses Unravelled
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar