Så nu har en jurist kikat och lyssnat på ärendet. Det var verkligen bra för nu vet man hur man skall gå vidare lite mer exakt. Det känns helt plötsligt lite mer hoppfullt. Och ännu bättre är de personer som nu sluter upp bakom mig och stöttar och hjälper mig i detta. Sååå skönt bara att bli sedd, hörd och trodd. Bevismaterialet är övertygande i sig men man kan ju tänka sig vissa saker som man eventuellt kan gräva upp och lägga till. Det finns ju bevarat en del på ställen jag inte tänkt på förr. Jag önskar jag vågade säga mer här, men det kan vara en dålig strategi. Nu kan jag nog sova hyfsat i natt för en gångs skull och dagens alla extra slitsamma göromål som är direkt förknippade med det här fallet känns lite lättare.
Ni som plågar mig, jag kämpar varje dag med att förlåta er personligen för vad ni gjort. Hoppas det kan betyda något. Och hoppas att ni kan tänka om och stoppa det här eländet. Jag ber för egen del om ursäkt för alla gånger jag under enorm stress, i skräck och ilska och med panikångest attack samt svåra skakningar dykt upp hos er, skrivit och ringt för att försöka få stopp på återkommande katastrofer kopplade till det här ärendet.
Nytt hopp
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Isolerar mig
Som autistisk har man en tendens att isolera sig. När man inser, förr eller senare i livet, att man inte har fått bruksanvisningen för mäns...
-
Företaget får ju avregistreras nu när nästan alla hundar är borta. så det inte står och drar pengar. Dom senaste chock-händelserna har ju g...
-
Då är jag hemkommen från stan. Gått in i rummet med en tom bur, där står Jackos bur med dörren öppen och matskålarna på golvet. Två små ägg...
-
Saknar dig min gamle krigare, hoppas du förlåter mig för att du fick flytta. Men det var för din egen skull, jag har inte övergett dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar