El och vatten

 Det kan vara lite spännande när det finns vatten i elsystemet och dessutom på flera ställen. Efter att Sveaskogs träd föll över huset har det ju varit ett rent krig med försäkringsbolaget, kommunen och Sveaskog om hur detta skall kunna lösas. Inte så kul att pilla i proppskåpet när jordfelsbrytaren slagit till. I dag skulle jag få besked om när det här mötet skall vara där vi skall kunna komma fram till något om detta och allt det andra. Men jag skulle höra av mig i morron igen för alla parter hade fortfarande inte svarat. Han skulle pocka på dom igen så nu hoppas vi det börjar hända något. Jag drog ur en rad kontakter och testade att få igång strömmen igen, nu har jag ström i delar av huset i alla fall.

Förr eller senare lär jag väl brinna inne av denna orsak

Höst

 Ja nu har jag verkligen kämpat med alla medel som tänkas kan för att få någon rättvisa i det hela. Mer papper beställda, ett efter ett kommer dom fram, bevisen. Just sådana känns som en ren miljonvinst varje gång. Hoppas hoppas att detta kan bli bra nu. Men det känns fortfarande som en lång och svår väg att gå. Jag har dock stött på trevliga människor under dom senaste dagarna när jag ringt och stött på i frågan. I dessa fall har jag varit noga med att berömma dom för att dom är just trevliga. Dom sitter trots allt på poster där dom möter utsatta människor av alla slag. Det som varit svårast under min resa i det här träsket är när människor varit otrevliga, kallat mig för saker, hånat mig och tydligt visat hat mot mig och att dom skall se till att jag "inte kommer någonvart med detta". Just dom senaste orden känns oerhört hotfulla mot mitt mående. Än en gång hade jag ett trevligt samtal med den jag uppfattat som den värsta av dom, vi skulle höras igen på Torsdag.

Jag har även haft ett positivt samtal med en kvinna som verkar både ärlig och hjälpsam, det skall till ett möte med henne nästa vecka. Intressant men hon har nog en chef som kommer sätta käppar i hjulen. Denna chef verkar vara angelägen om att "sopa över" allt som skett. Men bara för att dom har resursen tid vilket jag inte har haft när företaget var aktivt samt under flykt-tiden så betyder inte det att dom kan komma undan med allt.

Slit i onödan

 Slitit sedan strax efter sex i morse. Försökt få ordning på det tillfälliga hönshuset men har nu på kvällen fått ge upp. Jag får inte diska, städa, jobba, klippa gräs osv osv för alla dessa tidskrävande jobb som egentligen skall skötas av fackfolk från försäkringsbolaget. Det slutade att jag gråtandes fick slingra mig in genom den trasiga grinden, surra fast den med ett snöre, försöka fånga vettskrämda höns, knyta upp snöret försöka ta mig ut med en hand, lyfta på grinden som ju fastnar i dörrstocken eftersom en del av grinden helt enkelt gått av. Fästa grinden med ett annat snöre och sedan gå iväg med skrikande höns till en av mina hundgårdar. Där får dom stort och bra och tillgång till ett stort hundhus med plats till två-tre stora hundar. Helisolerat med två extraisolerade hundkojor med öppningsbart tak finns där inne också. Kommunen skall få sanera hela bygget sedan när det blivit fullt av hönsskit. Inte för att jag inte tänker städa men hönsskit skall där inte vara alls egentligen. Dom har värmelampa där inne nu i natt och fårtt massa halm och mat så nu hoppas jag dom finner ro. Kan ni som härjar med mina papper där inne på kommunen finna ro i natt? För varje dag plågar ni både mig och djuren helt i onödan, kan ni inte bara sluta nu?

Ondskefullt

 

Nu har jag slaktat fyra av fem brahmahönor. Rent krasst fick jag prioritera för att spara så många liv som möjligt. Kycklingarna har ju flyttat från den tillfälliga kycklinggården till den tillfälliga hönsgården. Då pappren fortfarande inte är återfunna hos kommunen är ju det ordinarie hönshuset klart eller ens kommer bli det i tid. Så då vår det bättre att nacka få men store istället för många men små.

Ni som fortfarande håller på och motarbetar mig där på Skara kommun för att jag inte skall få mina försäkringspengar, hur kan ni ens sova på natten? Har ni ingen medmänsklighet? Vad driver er att göra allt detta mot mig? I så många år?

Hoppet om att kunna få upprättelse och förlåta er känns avlägset. Men jag har inte dött än i alla fall, kämpar på så gott jag kan.

Om någon barmhärtig själ skulle kunna tänka sig att hjälpa mig att bara hålla i stolparna när jag bygger ut den tillfälliga hönsgården så finns material hemma. Snälla...

En öppning?

 Jag fick ett telefonsamtal i dag från omsorgen med ett "besked" som dom lovat mig. Samtalet kändes en smula knepigt men det kan vara jag som är misstänksam bara. Beskedet lät som följer: "vi kan inte gå tillbaka i tiden och utreda vad som skedde då eller ersätta dig för det. Det vi kan göra är att du kan göra en ansökan här så du kan gå vidare framåt". Jag försökte få veta lite mer specifikt vad dom tänkt sig, men fick bara samma svar. Så då blir det till att göra en sådan ansökan.  Det lät lite som att jag skulle tro en sak och hon på något vis kunde säga att "det har jag inte sagt" Man kan ju tolka detta på flera sätt men jag kan väl inte tro att dom driver med mig i en såhär allvarlig situation när dom trots allt vet vad dom gjort mot mig, så jag gör en seriös ansträngning att få till en ansökan som kan få livet att gå vidare här.

 uppdatering:

Åkte med ansökan till receptionen i dag. Först tog hon emot ansökan, vilken hon trodde var en jobbansökan. Sedan när jag förklarade vad saken gällde och att det var enligt överenskommelse på telefon så gick hon iväg med den. Hon öppnade den och undrade vem som skulle ha den men det visste jag ju inte utan blev bara ombedd att lämna den. Då ville hon att jag skulle lämna den en annan dag och ringa först. När jag sa att nej nu har jag ju lämnat den till er då skulle hon kasta den i soptunnan!

Eftersom jag hade med kameran, och den var på så finns allt på film. efter att hon uttryckte sig så brutalt så lyfte jag kameran och sa att detta kommer ut på hemsidan. Ska bara klura ut hur man "pixlar" ansiktet på människan så jag inte gör något olagligt. Sedan kommer filmen ut här.

​

Tiden går

 Det kommer ju upp "minnen" på facebook varje dag, och i dag är det två år sedan jag insjuknade i den förfärliga lunginflammationen.

Jag hade haft ont i ländryggen innan och var fundersam på om jag skulle åka till Vårgårda och träna hund och ta bilder eller om jag skulle vara hemma. Jag åkte och mitt rörelseschema var som en åldrings. Men jag genomförde dagen i alla fall bland dessa fantastiska människor och hundar. Innan jag åkte var jag "draghundsfigurant" åt ett tävlingsspann ute på skogsvägarna här. Så det blev en lång och slitsam dag.

Den här lunginflammationen skulle bli särdeles svår, med feber, hosta och andnöd. Såpass andnöd att jag svimmade när jag gick ut med soporna, mitt ute på vägen där uppe vid infarten.

Annons

 Försök att få ut hemsidan, gick inte så bra. Hoppas inte dom kikat allt för noga, länkade till sidan med målningarna men dom kan ju klicka vidare om dom blir nyfikna.. jaja må så vara då

Hej

Ja då blir det ju knepigt för en privatperson att visa hur målningen ser ut. Men okej betala tillbaka på Nordea ----------------- Mvh Trine Andreassen, privatperson

7 september 2021 15:19:19 +02:00, skrev 401 Privatannons <privatannons@hallmedia.se>:

hej

Tyvärr kan vi inte publicera din annons, annonserna under säljes får ej hänvisa till annat medier, säljes annonser är endast till för privatpersoner.

Jag ska be vår ekonomiavdelning betala tillbaka 150:- till dig.

Dom  behöver bank samt kontonr med clearingnr.