Efter att ha fått hela livet slaktat av kommunen/staten på ett högst obehagligt sätt har jag ett tag skrivit på en bok om händelsen. Bloggen kommer vara ett komplement till sidan www.racy.se som skapades för att berätta om händelsen och lägga ut lite från boken. Bloggen blir ett sätt att i nutid lägga ut lite från vardagen med rättegångstrasslet, även från telefonen. Mina egna tankar och upplevelser i samband med detta. Bloggen är ju dessutom interaktiv och ger motparten möjlighet att yttra sig.
Ja då fick jag utsatt datumet för tredje gång, att inkomma med film och ljudklippen i Telia-rättegången. Puh... Panikångest är väldigt tröttande kan jag säga, och att tvingas hantera saker som jag VET sätter igång det är verkligen inte kul.
Så jag tog semester i går! Hela kvällen satt jag med Second life och drack gammaldags mjölk haha! Behövde detta.
Första dagen sedan vinterns början som avloppet tinat och tvättmaskinen kan användas. Det har varit en PINA att inte kunna tvätta vare sig med maskinen eller för hand (perforerad tumme). Inte ha råd att ta sig någonstans heller på grund av pengasluken (kommunens fuskbygge). Och kommunen då, vad har dom gjort? Svarat NEJ på min vädjan om hjälp till pengasluken, svarat NEJ på min vädjan om hjälp med tvätt under tiden saken utreds och svarat NEJ på att jag kan få reklamerat deras bygge. Tack! Jag har mått förfärligt dåligt under tiden med Telia-rättegången och det faktum att jag hamnat i rättegång angående sönderfrusen varmvattensberedare som inte heller försäkringen tog på grund av att kommunen råkat kasta mina papper så bygget är typ "svart".
Uppe mitt i natten på grund av smärtorna. Orkar jag mer? Ny dust med rättegång mot Telia för att jag inte vill betala för tre bredband. Dom förnekar felanmälan, men jag har hittat inspelningen med just den. Dom har tagit bort felanmälningarna från sina egna anteckningar, här har jag inspelning på när samma person på Telia läser dom ena dagen och andra dagen är dom borttagna. Kopparbredbandet har dom tagit bort alla felanmälningar utom den sista, men där har jag också inspelningar. Och i höstas när kopparbredbandet avslutades så har dom fortsatt ha det kvar och nu fick jag avsluta det igen, också inspelat. Så nu har jag hittat bevis på det mesta. Ska bara leta upp inspelningen där dom läser upp alla fel och brytningar i gamla kopparbredbandet, dom som sedan förnekas.
Ja, vad hade man gjort utan inspelningar i dag?
Vilken värld, vilka människor..
Sedan blir det fokus på dom övriga inspelningarna och pappersbuntarna gällande kommunen, tror jag vill ha en vecka semester mellan slagen dock. Men där har jag flera hundra inspelningar, drygt fyra tusen dokument och mail som är dolda i ett mailprogram som inte finns på marknaden länge så jag behöver skaffa program som kan läsa filerna.
Obetalt megajobb för att skydda sig mot lögner och ekonomisk misshandel är vad det är
Hade velat göra annat men det finns inte tid eller ork och bråttom är det med då fuskbygget står och drar hiskeligt med pengar så man har typ aldrig något över. Leva får man göra sen
Slow motion med tillhörande dinosaurieljud! Ha på ljudet! Mattes "nej" och Mriyas frustrerade morrvrålgnäll..i slowmotion blir hysteriskt kul ljud!
Mriya gillar att mörda, gärna träd om inte lämpligare erbjuds. Då får man ha ordentlig lydnad så inte oskyldiga träd som skall finnas kvar råkar illa ut. Sly i diken och skadade buskar får hon gärna ta, men inte fina träd.
Efter fryshaveriet blev det ju en hel del som jag frös om, och som fungerar som höns och skatmat. En del av sakerna, särskilt kött och fisk ser slibbigt ut men luktar ändå ok så dom får lite varje dag. Det var stora mängder mat som gick förlorat för mig men höns och skator blir väl lite glada i alla fall och det är ju i sig glädjande trots allt.
Utgångshålet där bitsen gick igenom tummen läker sakta men säkert. Det är först nu som det inte syns blod i såret. En dag till så kan jag börja handtvätta kläder igen, behövligt nu när avloppet är fruset och kommunen tyvärr tar det lugnt med sina beslut om att rätta till det. Ärret (och även ärret efter ingångshålet) gör dock fortfarande vansinnigt ont vid minsta beröring.
Då ska man betala över tio tusen mer för varmvattensberedaren än vi
kom överens om. Plus att kommunen slarvat bort pappren så det inte går
på försäkringen. Detta kalaset för att dom "glömt" isolera tvättstugan. I
tillägg är hela lånet till dom återbetalat för tvättstugan!
Underbart med rättvisa... Det tillgick dessutom under hotet att annars ligger huset risigt till. Tack Skara kommun!
Denna Skara kommun kan verkligen konsten att suga pengar,
men nu hoppas jag på advokaten och under tiden skall allt komma fram här
Brutal huvudvärk och muskelvärk, godnatt från slaskdiket
Såret på tummen efter ingångshålet läker fint, det gör ont men blir nog bra. Utgångshålet, där köttet följde med ser värre ut. Det är som att det inte vill komma hud över köttet liksom. Det gör vansinnigt ont och blöder emellanåt. Det är ju bara att lägga ned nu kan inte ens reparera stormskador. Dom sista hundarna åker ut till fodervärdar men jag försöker ha kvar hönsen och vaktlarna ett tag till. Nu hoppas man bara att dessa fodervärdar sköter sig så jag inte blir av med avelsrätten. När man börjar räkna på förlusterna som blivit för både mig och mitt lilla företag på grund av kommunens agerande med fuskbygget, skräckholmen, branden och dom kastade värdepappren (som finns papper på att dom är kastade haha hysteriskt!) blir man förfärad. Skadorna på mina händer som uppstått till följd av nödåtgärder kring deras fuskbygge är inte heller roliga. Men dom kan knappast komma undan domstolen så det blir fokus nu.
Tänk att den där gick genom min tumme så köttet kom med ut på andra sidan... Allt på grund av panikartat nödarbete som följt med kommunens kastade papper. Jag får ensam försöka reparera och hitta nödlösningar där ju försäkringen skulle gått in. Men jag gör så gott jag kan i alla fall, numera med två trasiga tummar.
Inte kul att vänta på beslut. Men å andra sidan vet man ju hur det blir. Storebror sitter där med alla resurser i form av jurister, folk att diskutera med helt gratis, tid och pengar. Jag har inget av det och kan således inte försvara mig egentligen. Det jag kan hoppas på är ju en regelrätt rättegång och det är väl där jag kommit längst nu. Jag har verkligen gjort ett mega arbete med inspelningar, papper och sammanställningar nu. Tack vare hjälp från privatpersoner som stöttat mig med besök och telefonsamtal så inte panikångesten får övertaget. Eller ja, jag jobbar ju med detta mellan attackerna kan man säga för dom kommer under varje arbetspass vilket gör att jag får avbryta, göra annat, återuppta. Återupptagandet innebär dessutom att försöka sätta sig in i vad man kom fram till innan man fick avbryta osv. Ja ni fattar. Jag har förlorat livet för jag får inte frid från detta, det påverkar min vardag på ett högst obehagligt sätt.
Men det är bara att kämpa på, det är ju ende chansen. Och snart kan man lämna in arbetet till advokaten.
