Detta bärande

 I dag hade jag otur för ovanlighetens skull. Förs en sömnlös natt med ångest över hur Måndagen skall bli. Hela livet hänger ju på det. Sedan plockade jag ut en del (ganska mycket) som skulle visas upp i försäkringsärendet men fick vackert plocka in det mesta igen då det visade sig finnas en risk för överflygning här. Onödigt att det ligger kassar, säckar och grejer i glada färger just i dag kände jag.Puhh, nu är det gjort. Bara frysarna och backarna framför dom kvar men det får vara.

Ja så har jag ju fått göra många gånger, flytta runt grejer för att det inte har ordnat sig med något av uthusen än. Stapla allt i utomhusduschen, ska duscha dagen efter, stapla i bilen, i soffan, i hallen i framkant i hönshuset, osv osv. Ibland även i plastpåsar utefter väggarna. Behöver inget gymkort och tur att jag nu börjar orka mer efter borrelian.

Nödlösningar

 Bra att ha gamla kök från vildmarkslivet liggandes när det blir kris. Efter fadäsen med varmvattensgrytan och spisfläkten så har jag ju inget kök, även kyl och frys tyckte illa om allt vatten. Försäkringsbolaget tycker skadan redan var påbörjad och kommunen som kastat dom förra försäkringspappren säger att skadorna inte finns/att man skall "släppa gamla saker/inte älta saker" beroende på tillfälle man pratar med dom. 

Eftersom situationen är som den är hur dom än vänder och vrider på det så får man ju göra vad man kan för att hitta på nödlösningar i vanlig ordning.

Det åkte i tre vaktelägg sedan så det blev en sotspetsad vakteläggsomelett med kantareller, inte illa!

Sorg

 Klockan är nu sex på morgonen, jag har varit vaken sedan den ringde klockan fem. Jag klär på mig i mitt iskalla rum där jag spikat för fönstren för att spara ström, för att kunna betala dom skyhöga räkningarna för strömmen i det oisolerade pumphuset. Det första jag tittar på när jag kommer in i rummet här är den stora duvburen i hörnet. Den lyser så fint med sin dämpade varmvita diodbelysning och är vacker med sina växter runt om. Sorgen slår mig hårt i magen, där inne sitter 21 år gamle Jacko och sjunger en vacker morgonsong till mig. Helt ovetande om att han skall rivas ur buren och köras iväg till ett för honom nytt ställe i stan. Jag kommer aldrig mötas av hans vänliga kutter och glada sång mer. 

Tack Skara kommun

Nya leveranser

 Då har dom fått nya leveranser inne på kommunen, i form av förstörda grejer. Grepen och den neramlade köksfläkten. Så går det när man fuskbygger. Det formligen rinner sand ur hålen där den suttit. Hur många gånger har jag inte tjatat om huven på skorstenen som dom tog ned? Den blev förstörd i samband med att kommunen skulle besiktiga och greja här. Jag fick ju lånet av dom till detta när jag flydde och dom åtog sig det hela och nu tror jag att det inte varit så bra att det regnat in i skorstenen innan smällen från Sveaskogs träd kom. Vilket gyllene tillfälle att skylla på varandra? Ingen fara Trine betalar. Men dom skall i alla fall få ditkört allt som kan kopplas samman med hur dom hanterade detta ärende och på grund av eländigt arbete och andra knepiga påhitt skadade mer än dom tillförde. Är så less på att panikartat försöka hantera alla extrajobb och extrakostnader som uppkommit i samband med branden, Sveaskog, fuskbygget med sin översvämning osv. Syrliga, rent av fräcka kommentarer har jag fått av dom i dag också när jag vädjat om att få mina papper och få ordning på detta. Vad gör man?

Minnen

Nu får jag nog dra härifrån

 Strömmen borta hela natten, efter en del pillande med elen fick jag en pärla. Hoppas det inte blev några skador av detta. Om inte försäkringsfrågorna löses omedelbums så får jag bara lämna allt.Nu funkar strömmen igen men med massa vatten på kablarna är det ju inte så bra. Då hjälper det ju inte att elsystemet är relativt nytt. När Sveaskog inte fixar skadorna här och försäkringsbolaget säger att det är Sveaskog och inte dom som skall göra detta. Helt galet att dom fortfarande kan bara peka på varandra så slipper dom

Skadad igen då

 Väntar och väntar på ordning med reklamationen, var tvungen att tvätta lite med maskinen då ryggen ju är kass efter smällen som blev med grepen. Skyndar mig att kasta in en tvätt, skall sätta igång maskinen hängandes framåt över alla grejer i vattnet på golvet där inne och försöker balansera på ett ben. Tycker jag känner ström och släpper taget om maskinen i panik. Slår mig när jag tar mig för men föll aldrig, ont igen då. Pumpen börjar slå hysteriskt, jag får nog av hela situationen och försöker ringa kommunen, dom fanns inte där man skulle få en lapp. Jag gav dom fem minuter och det har det gått nu. Gissa vem som skall få besök med mera grejer! Mitt psyke är riktigt lågt nu, jag känner mig lika spydig och hatisk som dom själva varit mot mig. En form av lågt beteende som verkligen inte är mig i grund och botten men nu har jag verkligen fått nog. Har inte fått svar på min fråga om vi kan ta båda mötena samtidigt på Måndag så man slipper att dom skyller på varandra som dom gjort hittills.

Nu skriver jag över allt av värde samt huset på någon så får dom ta hand om mig helt enkelt för det här är rena tortyren.

Facebook mm ligger helt nere

https://www.bbc.com/news/technology-58793174 

Såhär ser det ut för mig:

Hmm. Vi har problem med att hitta den webbplatsen.

Vi kunde inte ansluta till servern på www.facebook.com.

Om adressen är korrekt finns det tre andra saker du kan försöka med:

    Försök igen senare.
    Kontrollera din nätverksanslutning.
    Om du är ansluten men bakom en brandvägg, kolla att Firefox har behörighet att komma åt webben.

Skadad igen

Ja vad ska man säga, smärtorna är inte att leka med nu. Och då är det inte mina sedvanliga borreliasmärtor som spökar bara utan nu har jag gjort mig illa också. Det är FORTFARANDE ingen ordning med försäkringarna och kommunens papper vilket gör att nödåtgärder avlöser nödåtgärder här.

 

 Jag har haft halm i botten hos vaktlarna för att kunna ösa över smutsig halm i en pallkrage bredvid vaktelgården, så den smutsiga halmen kan användas att odla i. Nu går det inte att öppna kärran för att det blåser, varför jag fick ta spån. Det får helst inte komma utanför buren nu men det lär det ju göra. 

Vilket gör att det blir saneringsarbete för att få bort spånet varje gång det skall bytas.  

Mitt i arbetet, (som jag ser som obetalt straffarbete krävt av kommunen på grund av att det inte skulle behövas om dom haft ordning på pappren. Jag har gård, djur och hem att sköta utöver alla nödåtgärder) så går grepen av! Precis när jag lyfte tung, blöt halm ur vaktelgården. Luckan flög upp och bakåt i smällen och den ena plåten blev skadad, plåt som bara "lånats" till detta nödbygget så länge men är måttbeställt åt hundkojorna. Ryggen och nacken värker efter smällen i tillägg till den redan skadade tummen så nu lägger jag ned arbetet för dagen.

 

Sådär, ytterligare smärta, pengaförluster, tidsförlust och dåligt mående kopplat till fallet med dom kastade pappren. 

 

Tack Staten/kommunen eller allra helst ni som utnyttjat er betalda arbetstid till att ställa till med alla skador här... Det var så lätt, det behövdes bara en papperskorg...

El och vatten

 Det kan vara lite spännande när det finns vatten i elsystemet och dessutom på flera ställen. Efter att Sveaskogs träd föll över huset har det ju varit ett rent krig med försäkringsbolaget, kommunen och Sveaskog om hur detta skall kunna lösas. Inte så kul att pilla i proppskåpet när jordfelsbrytaren slagit till. I dag skulle jag få besked om när det här mötet skall vara där vi skall kunna komma fram till något om detta och allt det andra. Men jag skulle höra av mig i morron igen för alla parter hade fortfarande inte svarat. Han skulle pocka på dom igen så nu hoppas vi det börjar hända något. Jag drog ur en rad kontakter och testade att få igång strömmen igen, nu har jag ström i delar av huset i alla fall.

Förr eller senare lär jag väl brinna inne av denna orsak

Höst

 Ja nu har jag verkligen kämpat med alla medel som tänkas kan för att få någon rättvisa i det hela. Mer papper beställda, ett efter ett kommer dom fram, bevisen. Just sådana känns som en ren miljonvinst varje gång. Hoppas hoppas att detta kan bli bra nu. Men det känns fortfarande som en lång och svår väg att gå. Jag har dock stött på trevliga människor under dom senaste dagarna när jag ringt och stött på i frågan. I dessa fall har jag varit noga med att berömma dom för att dom är just trevliga. Dom sitter trots allt på poster där dom möter utsatta människor av alla slag. Det som varit svårast under min resa i det här träsket är när människor varit otrevliga, kallat mig för saker, hånat mig och tydligt visat hat mot mig och att dom skall se till att jag "inte kommer någonvart med detta". Just dom senaste orden känns oerhört hotfulla mot mitt mående. Än en gång hade jag ett trevligt samtal med den jag uppfattat som den värsta av dom, vi skulle höras igen på Torsdag.

Jag har även haft ett positivt samtal med en kvinna som verkar både ärlig och hjälpsam, det skall till ett möte med henne nästa vecka. Intressant men hon har nog en chef som kommer sätta käppar i hjulen. Denna chef verkar vara angelägen om att "sopa över" allt som skett. Men bara för att dom har resursen tid vilket jag inte har haft när företaget var aktivt samt under flykt-tiden så betyder inte det att dom kan komma undan med allt.

Slit i onödan

 Slitit sedan strax efter sex i morse. Försökt få ordning på det tillfälliga hönshuset men har nu på kvällen fått ge upp. Jag får inte diska, städa, jobba, klippa gräs osv osv för alla dessa tidskrävande jobb som egentligen skall skötas av fackfolk från försäkringsbolaget. Det slutade att jag gråtandes fick slingra mig in genom den trasiga grinden, surra fast den med ett snöre, försöka fånga vettskrämda höns, knyta upp snöret försöka ta mig ut med en hand, lyfta på grinden som ju fastnar i dörrstocken eftersom en del av grinden helt enkelt gått av. Fästa grinden med ett annat snöre och sedan gå iväg med skrikande höns till en av mina hundgårdar. Där får dom stort och bra och tillgång till ett stort hundhus med plats till två-tre stora hundar. Helisolerat med två extraisolerade hundkojor med öppningsbart tak finns där inne också. Kommunen skall få sanera hela bygget sedan när det blivit fullt av hönsskit. Inte för att jag inte tänker städa men hönsskit skall där inte vara alls egentligen. Dom har värmelampa där inne nu i natt och fårtt massa halm och mat så nu hoppas jag dom finner ro. Kan ni som härjar med mina papper där inne på kommunen finna ro i natt? För varje dag plågar ni både mig och djuren helt i onödan, kan ni inte bara sluta nu?